Jag har nu precis läst ett reportage om matrester i senaste Amelia, nr 3, och hur mycket mat vi slänger varje år - som är ätbar. I reportaget får man lära sig hur man bör förhålla sig till "gammal" mat.
1. Lära sig hur länge maten håller sig
- Förvara mat rätt (+6 grader i kylskåp, -18 grader i frys, bäst-före-datum betyder att kvalitén avtar efter detta datum men klarar sig flera dagar till)
- Tyd ålderstecknen rätt
- Lära sig "sista förbrukningsdag" (efter detta datum för maten inte säljas och den ska ätas upp innan dess)
Det är alltid bra att lukta på maten då lukten brukar avslöja kvalitén.
2. Lära sig planera - få matkoll
- Göra tredagarsmenyer (handla efter matsedeln)
- Skaffa en skafferibuffert (kan dryga ut maträtter med t ex konserver)
- Skapa ruljans i frysen (En in - en ut)
3. Handla klockt - spar pengar
- Fall för rätt lockpriser (se upp innan man tar tre burkar för priset av två)
- Laga lagom (laga inte mer mat än vad som går åt - dryga ut maten med t ex knäckebröd)
Rensa inte faten bara för att slippa rester. Att vara sopptunna själv är ett lika stort slöseri som att slänga
Detta säger Josefin Crafoord i Amelia nr 2 2009 (jag har hakat på en prenumeration på fyra nummer för 69 kr). Säga och tycka vad man vill om Josefin men den här intervjun var bra och hon hade många bra saker att säga. Hon verkar dessutom väldigt lättsam som person och hon berättar att hon är öppen för förändringar, nog mer än gemene man, gör ingen stor grej av saker om det inte blir som planerat, värderar inte människor efter pengar eller status. Då ska man veta att hon kommer från en välbärgad familj (på hennes mammas sida). Josefin menar också på att det enda verkligt bestående i hennes liv är hon själv och hon ser värdet av att må bra som person. Mår jag bra i mig själv så kan jag få andra att må braDetta trots att man är småbarnsmamma menar hon, vilket jag är beredd att hålla med henne om. En annan ska som hon säger är att hon inte gillar när vänner som flyttat till förorten ska boka in henne. Josefin vill bara mer spontan men är medveten om att familjelivet kräver mycket planerande och att man ska respektera varandras viljor och behov.
Hon berättar också att det är ett varningstecken när vuxna börjar anpassa sina liv efter barnen. Jag anser att man absolut inte får glömma bort sig själv! Som förälder har man också behov och intressen som man vill avsätta tid för.
Josefin och hennes Martin hade ett intressant system vad det gäller ansvar för hushållet och barnen. Ett dygn, från klockan xx till och med kl xx nästa dag, hade ena personen fullt ansvar för barnen, hushållet, matlagning etc. Den andra kunde givetvis hjälpa till men på så vis fick de egen tid. Tillslut blev det hela självgående.
Intervjun är helt klart värd att läsa.
